Trafikverket: Vi har inte räknat fel

REPLIK I en debattartikel i Dagens Samhälle den 11 juni menar flera företrädare för Miljöpartiet att Trafikverket har räknat fel kring utvecklingen av vägtrafiken. Som stöd för detta hänvisar debattörerna till inslag i SVT. Dessa inslag har innehållit flera fel.

Den prognosmodell som Trafikverket använder är byggd efter de bästa vetenskapliga kunskap och fungerar i stort mycket väl, till exempel i ett område som Stockholms län. Detta har också Sverige blivit internationellt uppmärksammat för, till exempel vid trängselskattens införande i Stockholm och Göteborg. Avvikelser uppstår när prognosen bryts ner till enskilda vägdelar. Att kritisera Trafikverket för detta är oseriöst, och kan liknas vid att kritisera konjunkturinstitutet för att ha avvikelser i tillväxten på en specifik ort.

Den framtagna rapporten, som SVT hänvisar till, ingår i Trafikverkets kvalitetsarbete för att utveckla prognosmodellen. Detta har tidigare skett var fjärde år men sker nu varje år. Trafiken mäts vid ett antal punkter och siffrorna jämförs mot prognosmodellen. Finns det avvikelser, justeras modellen. Det är alltså så att dessa lokalt avvikande trafiksiffrorna inte varit underlag för några investeringar eller för Nationell plan. Det SVT påstår i sin rapportering är felaktigt och bygger på okunskap.

Prognosmodellen används för de stora projekten, liksom underlag i form av mätningar och beräkningar utifrån faktisk trafik. Även i dessa fall kontrollmäts all data för att säkerställa kvaliteten i underlagen, och modellen justeras vid behov. Alla Trafikverkets projekt kvalitetssäkras på det viset.

Väginvesteringar sker främst utifrån dagens behov. Med två undantag är alla större projekt, över en miljard kronor, samhällsekonomiskt lönsamma även om biltrafiken stannar på dagens nivåer. Hälften är fortsatt lönsamma även om var femte bil skulle försvinna från vägarna, till exempel Förbifart Stockholm.

Med dagens förutsättningar visar Trafikverkets långsiktiga prognoser på en fortsatt ökning av biltrafiken de närmaste 40 åren, om än i något lägre takt än tidigare. Vi har nu ett ”hack i kurvan” efter finanskrisen 2008, liksom vi hade vid finanskrisen 1991 och oljekrisen 1973. Dessa hack behöver alltså inte betyda att vi uppnått ett så kallat ”peak car”. Trafikverket forskar tillsammans med KTH i ämnet och har inte funnit några starka belägg för ”peak car”.

Järnvägstrafiken är mycket viktig för Sveriges tillgänglighet och utveckling, och där sker flera satsningar. Men det är ändå vägsystemet som för överskådlig framtid kommer att vara grunden i vårt transportsystem. Även för kollektivtrafiken.

Niclas Härenstam, kommunikationschef Trafikverket Samhälle