Avsnitt 8: Till Guds avbild?

#sweskep. I detta avsnitt fick endast ett inslag plats. Nästa avsnitt av ”Vis Viva – Energitjuvarna” får skjutas till kommande sändningar.

Ladda ned avsnittet här, eller prenumerera via länken uppe till höger.

Snabbare läsning om ämnet för avsnittet hittar du bla här. Här kan du läsa lite kring diskussioner i ämnet. Jag vill även rekommendera inledningen av vol. 3 av Richard Feynmans Lectures on Physics där dubellspaltexperimentet beskrivs utan direkta behov av förkunskaper.


Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Avsnitt 8: Till Guds avbild?

  1. wraakh skriver:

    Anser du att determinism är ovidkommande för naturvetenskapliga metoder?
    Om inte, varför skulle vi avfärda determinism som möjlig bara för att vi inte har tillräckligt med kunskap om mekanismer eller några användbara beskrivande teorier för kvantmekanik.
    Jag förstår att determinism inte är ett relevant förhållningssätt inom kvantmekanik av samma anledning som man inte diskuterar solipsism med en solipsist…
    Det är, som alltid, fullt omöjligt att tar reda på om universum är i detalj deterministiskt men förmodan om att den är det hjälper oss att ta fram användbara vetenskapliga metoder. En ickedeterministisk slump i kärnan på allt känns rent krasst som en deus ex machina lösning. Klart otillfredställande.

    • mattias73 skriver:

      Korta varianten: om något är tillfrezställande eller ej har ingen återbäring på om det är sannt ellej ej. Ingen! Långa varianten får jag återkomma till.

    • mattias73 skriver:

      Determinism tog oss till månen, så visst är den vidkommande för vetenskapen! Det handlar alltså inte om huruvida determinism är irrelevant för kvantmekaniken. Den är högst relevant även inom kvantmekaniken. Därmed inte sagt att den beskriver en i botten deterministisk värld.

      Frågan är om det finns någon underliggande mekanism, eller orsak, till varför exempelvis en viss kärna sönderfaller vid en viss tidpunkt. Om så är fallet så borde det existera någon form av underliggande variabel/variabler, som för oss är dolda, vars ”värde” bestämmer när en kärna sönderfaller. Bells Teorem/olikheter var ett försök att påvisa existensen av sådana variabler. De försök som därefter gjordes för att påvisa dessa variablers existens visade sig snarare motbevisa dessa variabler existens. I en rättegång hade detta kunnat användas som hårda bevis/argument för dessa dolda variablers existens.

      Således – världen ter sig på mikroskopisk skala vara slumpmässig – försök att motbevisa misslyckas och visar snarare på motsatsen. Slutsats?… Default position i frågan?…

  2. mattias73 skriver:

    Obs. Ovanstående var INTE det långa svaret 🙂

Lämna en kommentar