Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och kom i fjol ut med boken Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Precis som Skolinspektionen anser hon att svenska skolor måste bli bättre på att jobba med hur fejkade nyheter och tvivelaktiga källor ser ut, och inte bara reflektera kring den källa man har använt.

– Reflektion är ett bra första steg, men det räcker inte för att klara av att avgöra om en källa är helt opålitlig. Elever skattar sig själva högt men är inte särskilt bra på det, säger hon.

Motiv och politisk färgning

Åsa Wikforss menar att man hittills har fokuserat för mycket på att hitta eventuella motiv och politiska färgningar hos källan. Att vara medveten om att vissa medier har en politisk agenda är en sak, men att i största allmänhet lära eleverna att vara skeptiska till vad som står i dagstidningar eller det som forskare presenterar är ingen bra idé, anser hon.

– Det föder den här misstron mot etablerade kunskapsinstitutioner som populismen lever av. Jag är väldigt kritisk mot det sättet att lära ut källkritik och det finns i skolan, det är ingen tvekan.

Etablerade källor

Nästa steg, som alla måste lära sig, är att bli mer konservativ i valet av källor, menar Åsa Wikforss. Att hålla sig till etablerade nyhetskanaler och dagstidningar är en säker strategi.

– Så fort man är ute själv och försöker hitta alternativa källor, då är det riskabelt och mycket svårt att avgöra vad som är pålitligt. I etablerade medier blir det fel ibland, men det finns inget medvetet fejkade nyheter och det är den stora skillnaden.

Samtidigt blir kampen mot falskt information på nätet blir alltmer snårig. Ju längre tiden går desto duktigare blir fejkarna på att skapa tillsynes trovärdiga avsändare, berättar Åsa Wikforss.

– Det är viktigt att träna på att känna igen fejkade nyheter. Och det finns vissa egenskaper som fejkade nyheter har som jag tycker att man ska lära alla elever.