Förvaltningsrätten i Stockholm ger Lidingö stad rätt när kommunen säger upp hyreskontrakt för nyanlända som anvisats till kommunen. Det visar domen som meddelades i slutet av mars.

Domen kan bli vägledande och påverka tusentals nyanlända. Flera kommuner än Lidingö har tolkat bosättningslagen som att de bara är skyldiga att se till att nyanlända har bostad under de första två årens etableringsperiod.

Bosättningslagen som trädde i kraft för drygt två år sedan innebär att alla kommuner ska ta emot nyanlända och förse dem med boende. Under den tid som kallas etableringsperioden ska de som fått uppehållstillstånd erhålla särskild hjälp av Arbetsförmedlingen och kommunerna för att komma in i samhället.

Inga bestämmelser om tiden

Enligt förvaltningsrättens dom ”saknas bestämmelser i bosättningslagen som reglerar vilken typ av boende eller hur länge en nyanländ har rätt att bo i den av kommunen anvisade bostaden”. Även om lagstiftarens intention, enligt lagens förarbeten, är att de ska erbjudas permanenta bostäder.

Rätten framhåller att domstolens prövning av kommunala beslut inte är en prövning om beslutet är lämpligt eller skäligt, bara om det har kommit till i laga ordning och om det strider mot någon lag eller förordning. Inte heller kan rätten pröva om beslutet skulle strida mot lagens intentioner som de uttrycks i förarbetena.

Förvaltningsrätten kommer därefter alltså fram till att Lidingö stads beslut inte kan anses strida mot lag eller annan författning.

Överklaga till kammarrätten

Patrik Sandström, Miljöpartiets gruppledare i Lidingö, anser att kommunen tolkat lagen fel och överklagade därför i höstas kommunens beslut. Han beklagar förvaltningsrättens dom.

– Vi tycker att det var en tunn dom, man tog inte upp kommunens ansvar alls, vilket betyder i praktiken att kommunen själv kan bestämma om de vill ta emot en vecka, två år eller permanent, säger Patrik Sandström till Sveriges radio.

Han avser därför att överklaga domen till kammarrätten.

– Det här är ju ett principfall också som behöver ses över av högre instans, säger han.

Tillfälliga kontrakt inte vanligt

SABOs rapport ”Bosättningslagen i praktiken” visar att det förekommer att även allmännyttiga bostadsföretag erbjuder tillfälliga kontrakt för de personer som anvisas enligt bosättningslagen, men att det inte är så vanligt.

Många verkar i stället ha utökat sin andel kommunala kontrakt och på det sättet löst bosättningen av nyanlända. SABOs rapport visar också att de kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag har haft lättare att få fram lägenheter och att det då även finns kunskap och en organisation som hanterar bostäder och uthyrning för nyanlända.