Den 4 mars 2022, kort efter Rysslands invasion av Ukraina, aktiverades det så kallade massflyktdirektivet. Det innebär att ukrainska flyktingar beviljas tillfälligt skydd i EU:s länder utan att gå igenom enskilda processer hos migrationsmyndigheter.

Alla riksdagspartier står bakom Sveriges stöd till Ukraina och ukrainarna. Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med över 25 miljarder kronor till insatser i Ukraina, enligt den tyska forskningsinstitutionen Kiel Institute for the World Economy.

Utrikesminister Tobias Billström (M) menar att stödet till Ukraina är historiskt i sin generositet. Tyvärr har mottagandet av ukrainare som sökt skydd i Sverige inte varit lika generöst.

Som direktivet har genomförts i Sverige får de ukrainska flyktingarna nämligen färre rättigheter än vad andra flyktingar har. Trots uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige kan de inte folkbokföra sig och får inte heller personnummer. Och utan personnummer uppstår hinder inom alla samhällsområden, de kan exempelvis inte skaffa Bank-ID eller Swish.

Personer som inte är folkbokförda omfattas inte av socialförsäkringssystemet. Barnfamiljer får till exempel inget barnbidrag, ingen ersättning vid vård av barn, vab, ingen föräldrapenning och inget hyresbidrag. Vuxna har heller inte tillgång till vård, utom akut sjukvård eller vård som inte kan anstå. Vad som ingår i det begreppet är upp till varje läkare eller vårdgivare att avgöra.

Dagersättningen från Migrationsverket, 71 kronor per dag för vuxna och mellan 37 och 50 kronor för barn motsvarar mindre än 40 procent av vad som nu räknas som existensminimum. Det ska räcka till mat, kläder, hygien, resor, vård, medicin, tandvård med mera.

En ensamstående trebarnsmamma från Ukraina berättar att hon väntar på förskoleplats till sitt yngsta barn. Under tiden har hon inte rätt till föräldrapenning. Kvinnan har tilldelats en lägenhet med ett sovrum av Migrationsverket. Trångboddheten är svår inte minst för de äldre barnen, varav ett går i gymnasiet.

Även de som skaffat egen inkomst står inför problem. En ensamstående mamma vi mött har en 75-procentig tjänst på ett hotell och betalar skatt på sin lön som alla andra. Men till skillnad från övriga skattebetalare kan hon inte få föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag eller ersättning när hennes barn är sjuka.

Den inkomst hon förlorar när hon är hemma med sjukt barn en dag hade räckt till mat i fyra dagar till henne och barnen. Matbudgeten är också det enda hon kan spara in på.

Ekvationen går inte ihop. Flyktingar från Ukraina får skydd undan kriget, men inte en dräglig tillvaro.

I december 2022 sade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till SVT att Sverige utgick från att massflyktdirektivet bara skulle gälla en kort tid, men att det fanns ”all anledning för regeringen, om kriget fortsätter länge, att naturligtvis titta på det här”. Det var tio månader sedan.

Att få folkbokföra sig i Sverige skulle underlätta för dessa flyktingar, om än inte lösa allt. Men som huvudregel kan personer med tillfälligt skydd inte folkbokföra sig om de antas komma att vistas i landet kortare tid än tre år. Att massflyktdirektivet nu förlängs till mars 2025 kan innebära en lösning – vid det laget kommer skyddet nämligen att ha varit på plats i sammanlagt tre år. Det skulle kunna medföra att ukrainska flyktingar i Sverige har rätt att folkbokföra sig.

Folkbokföringslagen är dock inte helt tydlig här – så om flyktingar från Ukraina fortsatt inte har rätt att folkbokföra sig utifrån gällande regler, uppmanar vi regeringen att skyndsamt ändra på detta. De ukrainska flyktingarna kan inte vänta.

SKRIBENTERNA

Mita Holmer, generalsekreterare på Asylrättscentrum.

Emelia Frennmark, verksamhetschef Svenska med baby.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.